Snart bär det av till Näs! Nu börjar jag bli nervös kan jag säga. Förra gången jag praoa var jag hos min mamma och hade folk omkring mig som jag kände och det fannas ju inte så mycket fel man kunde göra med ett dagisbarn men nu har jag ingen som jag känner och det finns massor med del jag kan göra (känns det som iaf) så nu börjar jag bli lite nervös.... Men det känns skönt att ha Safira där som en lite trygghet!
Önska mig lyckatill!